Doktorand (PF)
lehjertstrom@yahoo.se

Lars-Erik Hjertström är född 1967. Filosofie kandidatexamen vid Stockholms universitet 1993. Maîtrise de Philosophie, Université Paris IV Sorbonne 1994. Inledde doktorandstudier i praktisk filosofi vid Stockholms universitet i december 1997.

Avhandlingsprojekt

"Filosofi och gestalt i Friedrich Nietzsches verk" - så lyder arbetstiteln på avhandlingen. Genom hela Nietzsches verk elaboreraras tänkandet i en dubbel, diskursiv och figurativ, framställning. Hur förhåller sig de två framställningssätten till varandra? Frågan kommer att ställas genom att gestaltningen relateras till hans utläggningar av filosofins natur, av konstens natur och av etiken. Dessa tre är aktiviteter som uttrycker typer av förhållanden till livet och på olika vägar, genom begrepp och system eller genom gestalter, framställer karaktärer. Men hur kan begreppsstrukturer och gestaltningar samverka och förenas i ett gemensamt uttryck? Svårigheten ligger bl a i att gestalternas enhet inte definieras av ett begrepp, utan av en stilistisk princip som tillåter och kanske kräver starka motsatser inom enheten. Och vilken aktivitet är det, hos Nietzsche, som fundamentalt sett förenar gestalt och begrepp i samma verk: är det en konstnärlig eller en filosofisk aktivitet, eller kanske en etisk aktivitet betingad av målsättningen att göra livet värt att leva? Vad slags entiteter är dessa gestalter, är de rent litterära skapelser, moraliska dygdemönster, teoretiska fiktioner, dolda självporträtt eller...? Vilken är deras roll? Illustrerar de tankegånger, exemplifierar de praktiska konsekvenser av någon princip, låter deras karaktärer oss förstå något begrepp (så som Kierkegaards Sokrates ger ironibegreppets innehåll), eller håller de rent av samman aspekter av Nietzsches filosofi som på diskursiv nivå är inkongruenta? Kort sagt frågar jag efter det nietzscheanska verkets enhet för att se vilket ljus som därifrån kastas över hans skriftställarpraktiks estetiska, filosofiska och etiska dimensioner.