Teoretisk filosofi I introducerar den teoretiska filosofins mest grundläggande frågeställningar, som handlar om förhållandet mellan språk, tanke och verklighet, om den mänskliga kunskapens natur och räckvidd, om rationalitet och logisk följd, samt om verklighetens mest grundläggande kategorier. Vi presenterar och diskuterar rimligheten hos både klassiska och moderna förslag på hur dessa frågeställningar bör hanteras.

[Kurskod: FITF10]

Upprop och introduktion

Fredagen den 18 januari kl 10.00 i Hörsal 11, plan 3.

Registrering på kursen sker i samband med uppropet. (Det är inte möjligt att webregistrera sig på denna kurs.) Om du är antagen till kursen så bekräftar du alltså din plats genom att komma på uppropet. Har du inte möjlighet att komma på uppropet för att registrera dig måste du kontakta expeditionen senast samma vecka för att ta din plats i anspråk. Kommer du varken på uppropet eller kontaktar expeditionen inför det så stryks du från utbildningen och din plats ges till en reserv.
I samband med uppropet ges viktig information om kursen och om studierna i allmänhet. Sammankomsten avslutas med en kortare introduktionsföreläsning om teoretisk filosofi.

Aktuella kursscheman

Schema för Teoretisk filosofi I, våren 2019

Närvarokrav

På varje delkurs är närvaro på minst 70% av lektionstillfällena obligatorisk.

 

Delkurs 1: Kunskapsteori och vetenskapsfilosofi, 6 hp

Den första delkursen ger en inledning till kunskapsteorins och vetenskapsfilosofins frågeställningar. Inom det kunskapsteoretiska avsnittet försöker man besvara vad kunskap är, vad det innebär att ha goda epistemiska grunder för en övertygelse och ifall vi egentligen alls kan ha kunskap (skepticism). Speciella frågor som rör våra källor till kunskap - såsom varseblivning, minne och slutledning - diskuteras också. Inom det vetenskapsfilosofiska avsnittet behandlas frågor om vetenskaplig metod, vad en vetenskaplig förklaring är, samt vad debatten mellan vetenskaplig realism och antirealism går ut på.

Lärare: Simon Allzén

Kurslitteratur:

  • Pritchard, D: What is This Thing Called Knowledge?, 4:e uppl. (Routledge, 2018).
  • Johansson, Lars-Göran: Introduktion till Vetenskapsteorin, 3:e uppl. (Thales, 2011).
  • Ytterligare litteratur omfattande högst 100 sidor.

 

Delkurs 2: Den teoretiska filosofins historia del 1, 6 hp

På denna andra delkurs ges en översikt över den teoretiska filosofins utveckling från antiken till och med den brittiska empirismen. Tonvikten är lagd vid några av den teoretiska filosofins viktigaste frågor, metafysik och kunskapsteori. Särskild vikt läggs vid den kritiska granskningen av de enskilda filosofernas bidrag. I anslutning till den historiska genomgången läses ett urval originaltexter.

Lärare: Gösta Grönroos

Kurslitteratur:

  • Marc-Wogau, K (utg): Filosofin genom tiderna, vol 1-2 (Thales).
  • Wedberg, A,: Filosofins historia I-II.
  • Kompletterande litteratur om högst 100 sidor.

 

Delkurs 3: Metod – argumentation, semantik och formell logik, 6 hp

I denna delkurs tittar vi närmare på metoder och intellektuella verktyg som dagens filosofer använder sig av för att bedriva filosofiska undersökningar och för att lösa filosofiska problem. Undervisningen består i stor utsträckning av övningar och problemlösning. Studenterna får bekanta sig med argumentationsanalysens grundläggande principer, med den formella logikens grunder, samt semantikens – eller betydelselärans – grunder. Vi kommer även gå igenom grundläggande mängdteoretiska begrepp, eftersom dessa förutsätts både i förståelsen av semantik och logik.

Huvudlärare: Eric Johannesson

Övningslärare: Sama Agahi, Mattias Högström, Sara Packalén

Kurslitteratur:

  • Prawitz, Dag, ABC i Symbolisk logik, Thales, Stockholm, 2010.
  • Kompletterande text om ca 200 sidor, publiceras digitalt på kurshemsidan.

 

Delkurs 4: Metafysik, 6 hp

Delkursen ger en systematisk och modern introduktion till ett urval klassiska metafysiska problem. Till dessa hör frågan om tidens natur, frågan vad det egentligen innebär att något kunde vara annorlunda än det är eller måste vara på ett visst sätt, frågan ifall abstrakta entiteter egentligen finns, frågan vad ett fysiskt föremål är och vad det innebär att existera över tid, samt konflikten mellan frihet och determinism.

Lärare: Sören Häggqvist

Kurslitteratur:

  • Ney, Alyssa, Metaphysics: an introduction (Routledge 2015).
  • Kompletterande litteratur omfattande högst 100 sidor.

 

Delkurs 5: Den teoretiska filosofins historia del 2, 6 hp

På detta moment följer vi den teoretiska filosofins utveckling från Immanuel Kant fram till tiden kring det andra världskriget. Vi följer teman från Kants filosofi genom 1800-talets idealistiska strömningar, för att sedan lägga stor vikt vid den utveckling av den teoretiska filosofin som föranleds av utvecklingen av logiken och det förnyade intresset för semantiska frågeställningar, från 1800-talets slut. Särskild vikt läggs vid den kritiska granskningen av de enskilda filosofernas bidrag. I anslutning till den historiska genomgången läses ett urval originaltexter.

Lärare: Henrik Lagerlund

Kurslitteratur:

  • Marc-Wogau, K (utg): Filosofin genom tiderna, vol 3–4 (Thales).
  • Beaney, Michael, Analytic Philosophy – a very short introduction, (pbk) Oxford University Press, 2017.
  • Bowie, Andrew, German Philosophy – a very short introduction, (pbk) Oxford University Press, 2010.