En kort beskrivning

Inom filosofin sysslar man i första hand med att utarbeta och kritiskt granska teorier och tänkesätt som är av mycket grundläggande och generell karaktär. De är grundläggande i den meningen att de ofta tjänar som mer eller mindre medvetna förutsättningar för andra teorier eller resonemang, t.ex. inom vetenskap, kulturdebatt och politik. De är generella i den meningen att de har konsekvenser för vårt tänkande på vitt skilda områden och i många olika situationer. De problem som filosofiska teorier utgör svar på har ofta karaktär av "eviga frågor"; de har studerats i tusentals år utan att man har lyckats hitta någon alldeles tillfredställande och allmänt godtagen lösning på dem. Under diskussionens gång har dessutom en mängd mer speciella problem tillkommit, och ibland har detta också lett till att nya vetenskapliga områden har uppstått och avskilts från filosofin. (Exempel på detta är fysik, nationalekonomi, psykologi och sociologi.)

Det kan vara klargörande att försöka förstå hur filosofin skiljer sig från vetenskap, konst, religion och idéhistoria (även om gränserna inte alltid är helt klara). Mycket förenklat kan man kanske säga att filosofiska teorier skiljer sig från dem man finner inom andra vetenskaper genom att att de är mer grundläggande, svårare att bevisa eller vederlägga på ett allmänt accepterat sätt, och därför också mer kontroversiella. Filosofi skiljer sig från konst genom att man analyserar och argumenterar för och emot åsikter och inställningar snarare än att konstnärligt gestalta dem, och därigenom att estetiska krav på sin höjd är sekundära i filosofin. Filosofi skiljer sig från religion bland annat genom att sakna förkunnelse, trossatser som man måste bekänna sig till, ritual, kyrka, församlingsliv, prästerskap, etc. Slutligen skiljer sig filosofi från idéhistoria genom att filosofer intresserar sig för idéernas sanningsvärde och logiska relationer till andra idéer snarare än för deras uppkomst, utveckling och praktiska betydelse.

Filosofin kan delas upp i en mängd olika delområden, som t.ex. metafysik, handlingsteori, politisk filosofi, logik, medicinsk etik, ontologi, religionsfilosofi, språkfilosofi, matematikens filosofi, estetik, etc. Men för enkelhetens skull kan det vara lämpligt att skilja mellan tre huvudområden: metafysik, kunskapsteori och värdefilosofi. Vi kan alltså säga att
Filosofi = metafysik + kunskapsteori + värdefilosofi.

Metafysik

Metafysik handlar om vad som finns och om hur det som finns hänger ihop. Frågan om Gud existerar är t.ex. en metafysisk fråga. Detsamma gäller frågan om det finns något annat än materia och energi. Att människan har ett medvetande skulle väl de flesta hålla med om. Däremot är det inte så lätt att säga vad detta medvetande består av (materia? energi?) och hur det hänger ihop med människans kropp, speciellt då hjärnan. Är t.ex. våra tankar och känslor inget annat en en sorts kemiska händelser i hjärnan?

Vi talar ofta om att händelser inträffar, men är händelser egentligen något som finns i verkligheten? Vad består i så fall en händelse av? Materia? Energi? Dessutom tänker vi oss normalt att händelser har orsaker. Gäller det alla händelser, eller finns det dessutom en ren slump? Och vari består en orsaksrelation? Är våra handlingar orsaksbestämda? Innebär detta i så fall att vi inte skulle kunna handla annorlunda än vi gör? Och vad innebär det i så fall att man inte "kan" handla annorlunda?

Vissa filosofer har tänkt sig att verkligheten består av "fakta", men vad är i så fall ett faktum? Kan det finnas fakta om allt som finns är materia och energi? Är vissa fakta mer "objektiva" än andra, och vad innebär i så fall detta? Är det ett faktum att 1 + 1 = 2? Är det ett faktum att jorden rör sig runt solen? Är det ett faktum (eller är det kanske falskt) att jag är samma person nu som jag var för fem år sedan? Är det ett faktum att Mozart är en bättre kompositör än Wagner? Kan det nu vara ett faktum att något kommer att inträffa nästa år? Kan det vara ett faktum att Stockholm är Sveriges huvudstad, eller är det bara en konvention som råkar vara accepterad för närvarande? Kan det vara ett faktum att människor bör behandlas annorlunda än maskiner? Finns det vissa naturliga rättigheter som är oberoende av den faktiska lagstiftningen i givna samhällen? Finns det i verkligheten något som ger livet en mening, eller är livets mening något som var och en måste uppfinna på egen hand?

Kunskapsteori

Kunskapsteori handlar om vad det innebär att veta något och om hur vi kan få kunskap. En grundläggande fråga är då om man alls kan veta något. Hur kan vi säkert utesluta att allt som vi tror oss veta är inbillning? Är det möjligt att det finns fakta, som vi inte någonsin, ens i princip kan känna till?

Måste all kunskap baseras på erfarenhet (dvs i sista hand på våra fem sinnen), eller finns det också andra sätt att få veta något? Kanske med hjälp av "intuition"? Eller genom rent tänkande? Eller är kanske viss kunskap medfödd? Kan det finnas kunskap i moraliska frågor? Om inte, hur kan vi veta det?

Vad är skillnaden mellan tro och vetande? En skillnad tycks vara att vetande måste vara sant, men det räcker inte, ty man kan tro på något, som faktiskt råkar vara sant, utan att man vet att det är sant. Vad som krävs därutöver är bevis av något slag, och kunskapsteorin försöker ange vad "bevis" är för något. Ibland kan man kanske hitta bevis som är helt säkra, men ofta måste man nöja sig med något svagare. Hur starka bevis (eller argument) måste man då ha för ha kunskap? På vilka områden kan vi uppnå bevis av sådan styrka? Finns det t.ex. någon skillnad här mellan vetenskap och andra, icke-vetenskapliga områden?

Till kunskapsteorin (i vid mening) kan man också räkna logik, vetenskapsteori, språkfilosofi och argumentationsanalys. Logiken handlar om slutledningar och deras giltighet. Möjligen är logiken nu på väg att bli en egen, självständig vetenskap, men vissa delar av logiken har ändå en klart filosofisk karaktär. Vetenskapsteori är studiet av vetenskapliga teorier, vetenskaplig kunskap och speciellt centrala begreppsbildningar och metoder inom vetenskaperna. Bland annat har man diskuterat vad som kännetecknar en förklaring, och om förklaringar har olika karaktär inom olika vetenskaper. Ett annat problem är hur vetenskapliga teorier skall tolkas – om de t.ex. skall anses påstå något om verkligheten utöver det de säger om vad vi direkt kan observera (t.ex. något om gravitation och subatomära partiklar, som ju inte direkt kan observeras). Språkfilosofi handlar om förhållandet mellan språk och verklighet, dvs om språkliga uttrycks mening, funktion och sanning. Språkfilosofi kan om man så vill sägas inkludera argumentationsanalys, där man då särskilt intresserar sig för hur texter skall tolkas, hur oklarheter kan elimineras, och hur man kan bedöma giltigheten eller rimligheten i ett resonemang.

Värdefilosofi

Värdefilosofi handlar om värden och värderingar, om vad som är bra och dåligt, rätt och orätt, rationellt och irrationellt, vackert och fult, om hur man bör handla, om hur ett samhälle bör vara organiserat, om vad som gör livet värt att leva, om vilken inställning man bör ha till döden, etc.

Värderingar förekommer uppenbarligen på en mängd områden, t.ex. inom moral, politik, sjukvård, vetenskap, konst, religion och rättsskipning. Det är inte uppenbart att värderingar fungerar på samma sätt, eller har samma innebörd, på alla dessa områden. Kanske är det svårare att veta vad som är bra och dåligt på vissa områden än på andra? Kanske är det t.ex. lättare att veta vad som är en bra förklaring inom biologin än vad som är en bra prioritering inom sjukvården? Men många skulle kanske hävda att man överhuvud taget inte kan veta något om vad som är bra och dåligt? Kan det alls vara ett objektivt faktum att något är bra? Dessa frågor är förstås centrala, och här gränsar värdefilosofin till kunskapsteorin och metafysiken. (Gränserna mellan metafysik, kunskapsteori och värdefilosofi är genomgående ganska flytande.)

Ibland skiljer man mellan normativa och värdeteoretiska problem inom värdefilosofin. Lite förenklat kan man säga att de förra är rena värderingsproblem, medan de senare är problem om värderingar. Annorlunda uttryckt: värdeteori omfattar de delar av metafysik och kunskapsteori som handlar om värden och värderingar. Problemet om hur man bör handla i en viss typ av situationer, eller om vad som kännetecknar en rationell handling, är t.ex. ett normativt problem, medan problemet om hur man skall bära sig åt för att lösa ett sådant normativt problem, eller om hur en viss lösning skall tolkas, är ett värdeteoretiskt, eller om man så vill kunskapsteoretiskt, problem.

Det finns också kopplingar mellan metafysiska och normativa problem. Somliga har ju hävdat att det finns ett samband mellan religion och moral, t.ex. så att det är omoraliskt eller orätt att handla i strid med Guds vilja. Och andra har menat att om allt är orsaksbestämt, så har vi ingen fri vilja, och då kan man inte heller hävda att vi någonsin bör göra något som vi inte gör. Underförstått: det kan inte vara så att man bör göra något som man inte kan göra. Men hur vet vi det? Är det sant?

Frågan om vad filosofi är för något besvaras ganska olika av olika filosofer. Ändå kan man nog påstå att ovanstående beskrivning är förhållandevis okontroversiell. Visserligen har det funnits filosofer som menat att filosofin inte bör innehålla metafysik, eller att den inte bör innehålla kunskapsteori, eller att den inte bör innehålla normativ värdefilosofi. Men dels är sådana uttalanden nog ofta polemiskt tillspetsade, dels förutsätter de ibland någon speciell, snäv tolkning, och i alla händelser har sådana rekommendationer inte efterlevts – ofta inte ens av dem som framfört dem.

Skillnaden mellan praktisk och teoretisk filosofi brukar ibland formuleras så, att den praktiska filosofin rör livsåskådningsfrågor, under det att den teoretiska rör världsåskådningsfrågor. Termerna "praktisk" och "teoretisk" kan här annars sägas syfta på två olika sätt att förhålla sig till verkligheten, två sorters verksamhet som människor alltid ägnar sig åt. Både praktisk och teoretisk filosofi handlar om vårt tänkande, praktisk filosofi om det tänkande som rör vår praktiska verksamhet, teoretisk filosofi om det tänkande som rör vår teoretiska verksamhet. Till den praktiska filosofin brukar man räkna sådana delområden som generell värdeteori, moralfilosofi, argumentationsanalys, politisk filosofi, rättsfilosofi, beslutsteori, religionsfilosofi, och estetik samt sådana vetenskapsteoretiska problem som aktualiseras speciellt inom humaniora och samhällsvetenskap. Till teoretisk filosofi brukar man räkna metafysik, kunskapsteori, språkfilosofi, logik och vetenskapsteori i allmänhet. Men gränsen är flytande. Stora delar av beslutsteori, religionsfilosofi, estetik, och vetenskapsteori som gäller humaniora och samhällsvetenskap kunde minst lika gärna räknas till teoretisk filosofi, och på liknande sätt kan ju viktiga delar av metafysik och kunskapsteori – särskilt de som ingår i värdeteori – räknas till praktisk filosofi.

Läs mer

Följande moderna introduktionsböcker kan rekommenderas: Anthony O'Hear, What Philosophy Is, Penguin, 1985; och Thomas Nagel, What does it all mean?, Oxford University Press, 1987 (finns även översatt till svenska: Vad är meningen med alltihop?). Den senare är enklare och mer lättläst än den förra, men bägge har en rätt heltäckande karaktär såtillvida att praktisk och teoretisk filosofi uppmärksammas i ungefär lika grad. Den som vill ha en översikt över olika filosofiska riktningar under 1900-talet kan med fördel läsa Vår tids filosofi, red Paul Lübcke, Forum 1987.