Lisa Furberg, forskare vid nstitutionen för folkhälso- och vårdvetenskap i Uppsala
Lisa Furberg, forskare vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap i Uppsala

–Det är ett privilegium att få tänka länge och djupt på en fråga, att få följa varthän tankarna leder en, säger Lisa (döpt Elisabeth men kallas Lisa av de som känner henne) över en kopp te en klar och kylig decemberdag på ett café i närheten av dotterns skola innan dagens hämtning.

Lisa började filosofistudierna i Göteborg men doktorerade vid Stockholms universitet. Hennes avhandling i praktisk filosofi handlade om livstestamenten och deras moraliska giltighet, om balansen mellan att respektera en persons autonomi att bestämma över sin framtid, men samtidigt överväga om personen i fråga verkligen är densamma som en gång i tiden skrev sitt livstestamente, exempelvis innan man gled in i en svår demens. Avhandlingen behandlade teorier om personlig identitet över tid.

–Min slutsats blev att man inte nödvändigtvis är samma person, man kanske värdesätter helt andra saker än man trodde att man skulle göra då man skrev sitt livstestamente. Ser man till exempel att personen är harmonisk och verkar lycklig, är det tveksamt om det är rätt att inte fortsätta den behandling, som personen ifråga i sitt testamente uttryckt att hen inte vill ha.

Forskare och lektor

Idag arbetar Lisa som forskare och lektor vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Centrum för forsknings- och bioetik (CRB) i Uppsala. Forskningsintressen spänner över praktisk filosofi och etik, bioetik, personlig identitet, värdeteori och meningsfilosofi. Nu har Lisa ett starkt fokus kring undervisning. På frågan om hon har någon filosof som hon särskilt ser upp till så svarar hon eftertänksamt.

–Den frågan är svår, jag brukar svara att just nu, i denna stund läser jag mycket av en specifik filosof, men det varierar över tid och vilket fokus jag har. Den senaste tiden har jag inspirerats mycket av Nel Noddings och hennes bok Educating Moral People. A Caring Alternative to Character Education (2002). Större delen av hennes senaste arbeten har handlat om pedagogisk filosofi och teori, berättar Lisa som undervisar blivande läkare, sjuksköterskor, forskare, genetiker och andra inom vård och näringsliv i ämnet etik.

Det är ett demokratiskt uppdrag där det gäller att på djupet vara lyhörd för vilka behov studenterna och samhället har. När man läser filosofi som ämne på universitetet finns ju en kanon som man som student ska kunna vilket gör undervisningen enklare. Men här är uppdraget ett annat så det är viktigt att filosofin blir relevant för de olika yrkeskategorierna, så att det blir ett verktyg i deras yrkesutövning. Det är därför ett arbete som kräver andra insikter och andra färdigheter.

Ett privilegium

Frågeställningar kring vård, omsorg och forskning verkar gå som en röd tråd i Lisas arbete. Hon har medverkat i ett projekt som handlar om prioriteringar inom hälso- och sjukvården i ett samarbete mellan KTH, Karolinska institutet och Stockholms universitet. Ett annat EU-initiativ där Lisa också arbetat är ett projekt där både läkemedelsbolag, regulatoriska myndigheter och akademin arbetar tillsammans. Målet med projektet är att utveckla metoder för att på ett bra sätt kunna utvinna och ta hänsyn till patientpreferenser när man tar fram nya läkemedel. På så vis vill man också bidra till en transparens och tillit från de regulatoriska myndigheternas sida.


”Detta tekniska område utvecklas fort och risken är att vi inte hinner fundera på vilken typ av samhälle vi egentligen vill ha.”
 

Ett annat område som Lisa lyfter är en samhällsutveckling där allt ständigt går fortare och fortare, till exempel när det gäller automatiserat beslutsfattande. Detta tekniska område utvecklas fort och risken är att vi inte hinner fundera på vilken typ av samhälle vi egentligen vill ha. Vilken riktning vi ska röra oss i. Tillåter man sig inte att som samhälle fundera kring de här aspekterna är risken att vi hamnar i en värld där vi har förlorat mycket av det som egentligen är värdefullt.

–Förutom att filosofin kan bidra med vissa personliga färdigheter såsom analytisk förmåga och förmågan att se saker klarare genom att göra användbara distinktioner och så vidare, är filosofin viktigt för att den tillåts ta sin tid och har ett långsiktigt perspektiv. Vi filosofer måste bara bli bättre på att sprida ämnet utanför akademin. För mig handlar filosofi i grunden om livet och om vad det är att vara människa och därför tillhör ämnet oss alla. Ibland känner jag tyvärr att filosofisamhället på olika sätt har försökt stänga vissa människor ute, vi måste börja bjuda in mer!