Allmän information
Allmänna delen
Schema
Kurslitteratur
Seminarierna
Frågor till texterna
Hemskrivning
Egna texter
Specialiseringar
Estetisk
Historisk
Språkvetenskaplig
Anmälan
|
Frågor till originaltexterna
Här kommer jag att lägga ut "inläsningsfrågor" till en del av originaltexterna. Syftet med frågorna är att ge lite hjälp med strukturen hos artiklarna och några tips om saker jag tycker man kan finna i dem om man letar. Använd frågorna om och som du vill!
Menar Kuhn att naturvetenskaperna är "hermeneutiska" på samma sätt som samhällvetenskaper och humaniora? Vad betyder i så fall det? Hur tänker sig Kuhn att exemplet med grekernas sätt att klassificera vad de såg på himlavalvet skall visa att astronomin har en "tolkande" komponent? Vad menar han med "tolkning"? Hur anser han själv att natur- och kulturvetenskaper skiljer sig åt?
Vad är "meningen" hos en handling, enligt Weber? Weber skiljer mellan "direkt" och "förklarande" förståelse - hur då? Vilken sorts förklaring handlar det om i en "förklarande förståelse"? Vad är en "idealtyp"? Vilken roll spelar idealtyper, enligt Weber, i förklaringen av människors faktiska beteende? Vad innebär det att en tolkning är "evident"? Hur kan en tolkning vara evident utan att vara "kausalt giltig"? Det som Weber kallar "den förstående sociologin" måste, tycks han säga, ytterst handla om mänskliga individer och deras handlingar. Varför det? ändå medger Weber att "kollektiva begrepp " på olika sätt kommer att ingå i den sociologiska beskrivningen. Hur då?
Förklara den skillnad Grice vill göra mellan "naturlig" och "icke-naturlig" mening. Varför vill han inte likställa icke-naturlig mening med "konventionell" mening? När Weber talar om mening och meningsförståelse - handlar det då om naturlig eller icke-naturlig mening (som Grice använder de orden)? Grice argumenterar ganska utförligt mot en "kausal" meningsteori, som han tillskriver C.L. Stevenson. Hur ser argumenten ut? Har han rätt? Hur ser den "färdiga" analysen av icke-naturlig mening ut? Innebär den att Grice "reducerar" icke-naturlig mening till naturlig mening av ett visst slag? Grice tänker sig att påståenden om vad någon menar med något (t.ex. ett ord) vid ett särskilt tillfälle är mer grundläggande än påståenden om vad detta något betyder i mera allmän eller tidlös mening. Hur då? Har han rätt?
Barthes skiljer mellan ett objekts funktion och dess mening. Men vad menar han egentligen med "mening"? Vad menar Barthes med att ett objekt "semantiseras"? Varför har semantisering någonting att göra med att objektet "fabriceras" och "normaliseras"? Barthes sägar att objektet "liksom alla tecken" befinner sig i skärningspunkten mellan två "koordinater" - en symbolisk och en taxonomisk. Vad har den taxonomiska koordinaten egentligen i sammanhanget att göra? För att komma förbi "the obstacle of the obvious" föreslår Barthes att semiologin skall utgå ifrån vissa sammanhang där objektens mening görs tydlig - reklam, film och teater. En tänkbar invändning vore att dessa sammanhang inte tydliggör en mening som objekten "redan" har, utan är det är först där som föremål blir till tecken. Vad tänker du om det? På flera ställen berör Barthes frågan ifall det finns objekt som inte har någon mening, och förkastar denna möjlighet med påståendet att föremålet åtminstone betecknar sin egen funktion, eller, i det yttersta fallet, sin egen meningslöshet. är detta bara verbala undanmanövrer eller ligger det något i det? I slutet beskriver Barthes den process som förvandlar föremål till tecken, som att den består av tre "faser". De första två har att göra med funktion respektive mening - men vad innebär den tredje fasen? Här är en sida med lite biografisk och bibliografisk information om Roland Barthes. Ytterligare information om Barthes (och många andra semiotiker), med länkar till en del av hans skrifter som finns tillgängliga på nätet, hittar man på den här semiotiksidan.
Menar Barthes att inga texter har författare? Eller att detta bara gäller somliga texter - och i så fall vilka? Vad innebär det att en text har respektive saknar författare? Vad är en text enligt Barthes? Samla några citat, och fundera på ifall Barthes textbegrepp kastar något ljus över någon text (i vanlig mening) som du är intresserad av. Författarens död innebär läsarens födelse, säger Barthes. Vad innebär det? Vad är en läsare enligt Barthes?
- Vad är "förståelsens cirkel"? Vad är det, enligt Gadamer, för fel på Schleiermachers sätt att uppfatta denna cirkel?
- Tolkaren måste, säger Gadamer, låta sig bestämmas av "saken"? Vad innebär det?
- Gadamer lägger stor vikt vid tolkarens förförståelse och "utkast", som han menar är oundgängliga moment i tolkningen. Samtidigt säger han att det finns ett på krav på att vi "suspenderar de egna föromdömena". Hur går detta ihop?
- Vad innebär "föregripandet av fullkomligheten"? Hur rimligt är detta föregripande? Gadamer talar mycket om att man skall respektera textens anspråk på "sanning" - går den uppmaningen att tillämpa på tolkningen av till exempel romaner eller bildkonst?
- Kan man enligt Gadamer förstå en text utan att hålla med om vad (man tror att) den säger?
- Varför är tidsavståndet enligt Gadamer så positivt för förståelsen? Har han rätt?
Det finns flera platser på nätet som ägnas Gadamer och hans filosofi. Här är en engelskspråkig variant, och en annan som ser mindre seriös ut men innehåller en bra bild.
- Vad är egentligen "folkpsykologi". är det rimligt att kalla åsikten att vi till exempel tror eller önskar olika saker för en "teori"? Vad är det i så fall en teori om? Om det inte är en teori - vad är det då?
- Vad är ett "intentionalt system"? Hur förhåller sig teorin om intentionala system till folkspsykologin? Vad innebär det att teorin om intentionala system "tillskriver" uppfattningar (beliefs) och önskningar (desires) på bas av "normativa" överväganden? På vilka sätt förutsätter teorin att vi är "rationella"? Känner du igen någonting av det här från Weber och Gadamer?
- Dennett skiljer (med hänvisning till Reichenbach) på två olika sorters "teoretiska" storheter: abstracta och illata. Hur då? Innebär Dennett's åsikt att uppfattningar (beliefs) och önskningar (desires) är abstracta att de egentligen inte finns?
- Vad är "subpersonell kognitiv psykologi" och hur hänger den ihop med folkspykologin, respektive teorin för intentionala system?
- Dennetts artikel börjar med frågan om vad två personer måste ha gemensamt om det skall vara sant om dem bägge att de tror att katter äter fisk. Hur svarar han på den?
Vill man ha lite bakgrund om Dennett kan man titta på hans hemsida. Dennett är också mycket generös med att hålla publikationer tillgängliga on-line.
- En huvudroll i Derridas argumentation spelas av tesen att en kontext aldrig kan vara "mättad". Vad menar han med det?
- Derrida utgår ifrån vad han betraktar som en hävdvunnen uppfattningen om skriften, som han just i den här artikeln analyserar i anslutning till Condillac. Vad utmärker skriften enligt denna uppfattning? Själv vill Derrida generalisera denna beskrivning av skriften till allt språk, och t.o.m. ännu längre. Hur då?
- Derrida är frikostig med användningen av ny terminologi som det gälller att få något grepp om. Vad menar han t.ex. med "iteration", "ympning" och "dissemination"?
- Derrida tycks vara kritisk mot Austin för att denne i sina analyser av t.ex. performativer (vad är en performativ?) utgår ifrån en "normal" användning av språket, och skjuter analysen av andra "parasitära" användningar på framtiden. Tycker du att den kritiken är rimlig?
- Om signaturer säger Derrida att "möjlighetsvillkoret" för deras effekter samtidigt är "villkoret för deras omöjlighet". Vad betyder det? är det viktigt?
- Sammanfattningsvis: vad vill Derrida egentligen säga oss om "kommunikation"?
- Finns det verkligen inget sätt att komma undan medgivandet att satserna "jorden rör sig" och "jorden är i vila" uttrycker motstridiga sanningar?
- Finns det ingen skillnad på konstruerade och verkliga kategorier, enligt Goodman?
- Vad går exemplet med "blön" egentligen ut på?
|
